I veckan var det MR-dagarna på Kulturhuset. Under två hela dagar erbjöds man inspirerande och intressanta föreläsningar, häftiga paneldiskussioner och en massa trevligt umgänge.
- Özz Nujen var med och invigde MR-dagarna
Utav 74 stora seminarier (det fanns både stora och små) var det bara 2 stycken som arrangerades av funkisrörelsen, båda utav Handikappförbunden. Det ena blev inställt, vilket betyder att bara ett seminarium belyste våra frågor. Det var också väldigt få besökare från projektets medlemsorganisationer och inget av våra sju organisationer var där på plats för att visa upp sig. Jag tycker att det är väldigt synd, MR-dagarna är nämligen ett ypperligt tillfälle för att komma i kontakt med engagerade eldsjälar, vuxna såsom unga. MR-dagarna utgör också en möjlighet att sprida sitt budskap för en större massa.
Det känns extra tråkigt eftersom det är upp till oss att visa att vi finns, att visa att vi också har mänskliga rättigheter och att det vi arbetar med (vare sig det handlar om att få till rökfria lokaler, tillgänglig mat i skolan, tillgängliga ingångar till offentliga lokaler, mm.) handlar om just våra mänskliga rättigheter. Det som slog mig är att alla är/blir intresserade av våra frågor så fort man pratar om dem. Men om vi inte finns där för att prata om våra intressen och våra behov, vem ska då göra det?
Som ni kanske märkt så utgår projektet redan från ett rättighetsperspektiv och vi kommer att jobba mycket med detta under de kommande åren. Att finnas på konferenser, möten och aktiviteter där mänskliga rättigheter behandlas är därför en självklarhet för oss.
Nästa år ska vi definitivt vara med på MR-dagarna, som då huserar på Svenska Mässan i Göteborg. Jag hoppas många utav er följer med eller möter upp oss där för att visa att vi är många och att våra frågor har en självklar och viktig del i detta sammanhang.
Tills dess!
//Liinu
